Som ett brev på posten kommer nu, återigen, det årliga kravet från Vägverket om halkbekämpning med salt efter länets vägar. Vägverket strävar efter att bekämpa symptomen, inte problemet!

Jämtland och Gotland är de enda 2 länen i Sverige som är saltbefriade efter våra vägar. I övriga Sverige används salt i mer eller mindre stor mängd. Men hur är det? Är saltet så bra som Vägverket vill få oss att tro?

Det argument man använder är trafiksäkerheten. Vägverket menar att salt ska användas, i första hand efter E 14 och E 45 för att skapa en trafiksäker miljö. Naturligtvis är strävan efter en säker och trygg trafiksituation även i halka något som vi alla vill ha. Frågan är dock om fördelarna överväger nackdelarna…

I dag blandas ca 20 kg salt per 1 ton sand i den sand som sprids efter länets vägar, dvs en blandning av 2% salt. Saltinblandningen anser man vara "nödvändig" för att inte gruset ska klumpa sig och försvåra halkbekämpningen. Vägverket genar här kraftigt, redan vid 2% salt, då man inte använder sig av likvärdigt effektiva "antiklump metoder" som värmt grus.

2% saltinblandning är dock en betydligt mindre andel än det föreslagna 100%!

Nackdelarna med vägsalt är dock betydligt större än fördelarna och användandet av salt är inte heller en långsiktigt hållbar lösning.

• Salt skapar en falsk trygghet att väglaget är bra! Slask och modd är i sig en stor fara i trafiken av ett flertal orsaker.
• Saltmodd skapar en hinna på bilars vindrutor som kräver stora mängder spolarvätsak att få bort.
• Saltmodd försämrar belysningen på bilar.
• Saltmodd försämrar bilars bomsar.
• När väl den saltade vägen fryser så bildas en mycket hal körbana, detta vid temperaturer där normalt halkan är liten.
• Slask- och moddstränkar fryser till och vägen blir spårig.
• Miljön tar stor skada av salt, titta på vägrenarna sommartid hur växtligheten ser ut där man använder salt.
• Salt lockar fram djur på vägarna som slickar i sig saltet.
• Våra bilar rostar och blir trafikfarliga samt att behovet av reservdelar ökar kraftigt.
• Vägsaltet skapar ökade privat- och samhällskostnader i det långa loppet.

Det finns andra sätt att förhindra olyckor vid halt väglag. Att använda sig av adaptiva hastighetsbegränsningar är en viktig sak. Elektroniska hastighetsskyltar vid utsatta halkpartier som varnar bilisterna för väglaget. Detta är särskilt effektivt tillsammans med de fartkameror som nu poppar upp som svampar ur jorden lite varstans i länet. Ett ökat medvetande hos bilisterna genom bättre utbildning och information ger också resultat.

Inom en snar framtid hoppas Vänsterpartiet i Krokom att Krokoms kommun, efter vårt initiativ, antar ett uttalande mot användandet av vägsalt efter våra vägar! Det måste vara vår vilja att halkbekämpningen ska ske miljövänligt, säkert och med ett långsiktigt och hållbart tänkande!

Jörgen Blom

Uppdaterades: 21 feb 2007