Regeringens jobbavdrag skulle gå till låg- och medelinkomsttagare. Men i själva verket är det den rika delen av befolkningen som dragit nytta av skattesänkningen, skriver Metro.

De kommande åren i Krokoms kommun kommer att betyda stora investeringar i skol- och barnomsorgslokaler. Det är därför viktigt att byggnationer sker i ett kommunperspektiv! Det får inte bli dåliga lösningar igen…

Synpunkter angående lokalöversynen för Krokom, Aspås, Dvärsätt, Rödön boms o skola.

Inledning

Lokalsituationen i Krokom/Dvärsätt har under många år präglats av nödlösningar och provisorium. En långsiktig och hållbar lösning är därför av yttersta vikt, inte bara ekonomiskt, utan även pedagogiskt. Investeringar i nya lokaler måste ske ur ett kommunperspektiv men samtidigt med fokus på elevernas och barnens bästa. Vänsterpartiet menar att det tidsperspektiv som satts, 2015, är snävt. Även om vi är fullt medveten om svårigheterna att blicka längre fram i tiden så bör man visa på olika alternativa scenarion om 10, 15 respektive 20 år framåt när det gäller elev- och barnunderlaget.

Alternativ

Barnomsorg

Vänsterpartiet förordar Alternativ A. Närheten till barnomsorg i Dvärsätt är viktig. Alternativ A är dessutom ett klart billigare än Alternativ B. En utbyggnad av barnomsorgslokaler invid Dvärsätts skola måste ske med en eventuell framtida utbyggnad av skolan i åtanke.

Skola

Det samlade lokalbehovet för kommunens olika verksamhetsområden är inte medtaget i utredningen. Bristen på lokaler i Krokoms samhälle är påtagligt och trångboddheten är stor. Därför är det svårt, för att inte säga omöjligt, att ta ställning till hur en långsiktig och hållbar lösning ska se ut i ett kommunperspektiv. Vänsterpartiet anser därför, med denna bakgrund, att ett beslut om eventuella elevomflyttningar eller skolutbyggnader bör skjutas på framtiden tills kommunen har en totalöversikt på lokalbehovet och förslag till en samlad, långsiktig och hållbar lösning.

Om man dock bortser från det bristande underlaget beträffande det totala lokalbehovet så framstår Alternativ B som den långsiktigt och mest hållbara lösningen sett i ett kommunperspektiv.

Skolan i Dvärsätt har inget akut behov av lokaler och tiden bör därför nyttjas väl!

Vänsterpartiet vill tillföra ytterligare ett alternativ att beakta. Nyhedens skola och Hissmoskolan avvecklas och en samlad F-9 skola skapas vid Kvarnbacksskolan. Per automatik bibehålls då F-9 skolan i Dvärsätt. Med detta alternativ friställs också lokaler vid Nyheden som kan nyttjas av kommunens andra verksamheter men även av privata intressenter då det även där finns ett stort behov av lokaler i Krokom!

Trafik och säkerhet

Vid en flytt av åk 7-9 från Dvärsätts skola till Nyheden krävs förbättringar av skolvägen. Idag saknas gång- och cykelvägar i stor utsträckning från Dvärsätt till Nyheden vilket är en säkerhetsrisk. Därför måste en byggnation av G/C-väg inrättas innan en flytt av elever sker.

Synpunkter angående lokalöversynen för Ås skolområde.

Inledning

Skolsituationen i Ås har under många år präglats av nödlösningar och provisorium. En långsiktig och hållbar lösning är därför av yttersta vikt, inte bara ekonomiskt, utan även pedagogiskt. Investeringar i nya lokaler måste ske ur ett kommunperspektiv men samtidigt med stort fokus på elevernas och barnens bästa. Vänsterpartiet menar att det tidsperspektiv som satts, 2015, är snävt. Även om vi är fullt medveten om svårigheterna att blicka längre fram i tiden så bör man visa på olika alternativa scenarion om 10, 15 respektive 20 år framåt när det gäller elev- och barnunderlaget.

Vänsterpartiet har vid yttrande angående detaljplaner inom Södra Ås översiktsplan manat till ett försiktigt utbyggande av området. Detta skulle ha medfört ett färre antal lägenheter och slutligen lett till ett mindre behov av skollokaler i Ås-området. Detaljplanerna är dock tagna och med bakgrund av detta inkommer Vänsterpartiet då med detta yttrande.

Alternativ

Vänsterpartiet förordar Alternativ A i utredningen. Det kan inte anses rimligt att Ås-elever ska transporteras till Nyhedens skola. De investeringskostnader man sparar in på äts upp av andra kostnader, bl.a. kommer miljön att påverkas negativt med ökade transporter, säkerheten för barn och ungdomar försämras med längre skolväg.

Dock bör Alternativ A kompletteras med en utökning/förbättring av kök/matsal i Ås skola (se Alt.B) för att ha en marginal, Ås skola beräknas nå 400 elever vilket är övre gräns för kökets kapacitet, samt bra och ändamålsenliga lokaler för möjligheterna till ett vidare nyttjande.

Skolområdet vid Sånghusvallen bör dimensioneras för en eventuell F-9 skola. Prognosen i utredningen för antalet barn i Ås är underdriven, eller kraftigt underdriven, fram till 2015 med bakgrund i Samhällsbyggnads-förvaltningens bedömning av antalet möjliga lägenheter. Eftersom planeringen av lokalbehovet bör sikta längre än 2015 och utrymme i översiktsplanen för södra Ås tillåter ytterligare byggnation på sikt, även om detta inte är önskvärt från Vänsterpartiets sida, bör möjligheterna till en utbyggnad av Sånghusvallens skola till F-9 finnas med i bilden.

Samverkan och fritid

En tydlig och bra samverkan kommer att krävas av Samhällsbyggnadsförvaltning/nämnd och Barn- och utbildningsförvaltning/nämnd. Sånghusvallens skola och Ås skola måste byggas med flexibilitet och samordning som riktmärke. Lokalerna ska kunna nyttjas av annan verksamhet inom kommunens verksamhetsområde än de tänkta då elev- och barnunderlaget kan variera under årens lopp.

Man bör även se samverkansmöjligheter med organisationer och föreningar i området. Kommunens fritidsgård bereds plats som har ett flexibelt användningsområde. Skola, fritidsgård och föreningsliv ska kunna samsas och utvecklas. Bl.a. behöver Ås kulturliv lokaler. Bristen på ex replokaler för musik är stor.

Trafik, säkerhet och miljö

Trafiksituationen i Ås är ett problem. Åsvägen förbi Åsgård (g:a Konsum), distriktssköterskemottagningen, prästgården, skolan och kyrkan bör diskuteras. En trafikfri miljö invid skolan ökar säkerheten och barnens miljö förbättras. Dock är alternativa vägsträckningar kraftigt begränsade av omgivande fastigheter, kyrkan, försöksgården och JiLU (Torsta). Som lösning kan tung trafik (utom kollektivtrafik) förbjudas förbi skolan samt att ett flertal hastighetsreducerande åtgärder inrättas, dvs fartbulor eller liknande.

I samband med ombyggnationen av Ås skola måste en säker lösning av skolvägarna komma till stånd. Nyhemsvägen, som redan idag är kraftigt trafikerad och nyttjas ofta av barn och ungdomar då fotbollsplan finns nere vid E14, måste åtgärdas för att uppnå en trafiksäker standard.

Tunnel under Åsvägen (eller ev. trafikljus) för passage mellan skolan och idrottshallen måste ingå vid plan-eringen. 

Liknande problem kan uppstå vid Sånghusvallens skola. Stor noggrannhet skall iakttas vid planeringen av skolans område för att eliminera trafikproblem invid skolan. Även invid Sånghusvallen ska ett planskilt övergångsställe iordningställas i ett tidigt skede då trafiktätheten kommer att vara kraftig.

Om- och nybyggnationen av Ås skola måste präglas av luftighet och öppenhet för att smälta in i landskapsbilden. Skolbyggnaderna får inte bilda en "koloss".

Säkra och estetiskt utformade hållplatser för kollektivtrafiken är ett viktigt inslag för såväl trafiksituationen som säkerheten och miljön.

Vänsterpartiet i Krokom

Som ett brev på posten kommer nu, återigen, det årliga kravet från Vägverket om halkbekämpning med salt efter länets vägar. Vägverket strävar efter att bekämpa symptomen, inte problemet!

Jämtland och Gotland är de enda 2 länen i Sverige som är saltbefriade efter våra vägar. I övriga Sverige används salt i mer eller mindre stor mängd. Men hur är det? Är saltet så bra som Vägverket vill få oss att tro?

Det argument man använder är trafiksäkerheten. Vägverket menar att salt ska användas, i första hand efter E 14 och E 45 för att skapa en trafiksäker miljö. Naturligtvis är strävan efter en säker och trygg trafiksituation även i halka något som vi alla vill ha. Frågan är dock om fördelarna överväger nackdelarna…

I dag blandas ca 20 kg salt per 1 ton sand i den sand som sprids efter länets vägar, dvs en blandning av 2% salt. Saltinblandningen anser man vara "nödvändig" för att inte gruset ska klumpa sig och försvåra halkbekämpningen. Vägverket genar här kraftigt, redan vid 2% salt, då man inte använder sig av likvärdigt effektiva "antiklump metoder" som värmt grus.

2% saltinblandning är dock en betydligt mindre andel än det föreslagna 100%!

Nackdelarna med vägsalt är dock betydligt större än fördelarna och användandet av salt är inte heller en långsiktigt hållbar lösning.

• Salt skapar en falsk trygghet att väglaget är bra! Slask och modd är i sig en stor fara i trafiken av ett flertal orsaker.
• Saltmodd skapar en hinna på bilars vindrutor som kräver stora mängder spolarvätsak att få bort.
• Saltmodd försämrar belysningen på bilar.
• Saltmodd försämrar bilars bomsar.
• När väl den saltade vägen fryser så bildas en mycket hal körbana, detta vid temperaturer där normalt halkan är liten.
• Slask- och moddstränkar fryser till och vägen blir spårig.
• Miljön tar stor skada av salt, titta på vägrenarna sommartid hur växtligheten ser ut där man använder salt.
• Salt lockar fram djur på vägarna som slickar i sig saltet.
• Våra bilar rostar och blir trafikfarliga samt att behovet av reservdelar ökar kraftigt.
• Vägsaltet skapar ökade privat- och samhällskostnader i det långa loppet.

Det finns andra sätt att förhindra olyckor vid halt väglag. Att använda sig av adaptiva hastighetsbegränsningar är en viktig sak. Elektroniska hastighetsskyltar vid utsatta halkpartier som varnar bilisterna för väglaget. Detta är särskilt effektivt tillsammans med de fartkameror som nu poppar upp som svampar ur jorden lite varstans i länet. Ett ökat medvetande hos bilisterna genom bättre utbildning och information ger också resultat.

Inom en snar framtid hoppas Vänsterpartiet i Krokom att Krokoms kommun, efter vårt initiativ, antar ett uttalande mot användandet av vägsalt efter våra vägar! Det måste vara vår vilja att halkbekämpningen ska ske miljövänligt, säkert och med ett långsiktigt och hållbart tänkande!

Jörgen Blom

Barn… Vi har gott om barn i Krokoms kommun! Vi har så många barn att våra skolor i Ås och Dvärsätt håller på att rämna! Och nu måste skolsituationen lösas på ett hållbart sätt med ett långsiktigt perspektiv!

1983 stod Ås nya skola klar för inflyttning. Ås hade just expanderat med det nybygda "Valhall" och min klass ökade från 13 elever i en klass till ca 50 elever delat i 2 klasser! Vi barn var jättenöjda över vår nya, fina skola. Ja, utom de elever som inte rymdes i den!

24 år senare är skola trängre än någonsin. Inte ett år under alla dessa år har skola räckt till utan nödlösningar efter nödlösningar har varit melodin. Baracker, kvarterslokaler och lägenheter har tagits i anspråk för att något så när täcka skolans behov av utrymme. Mitt i allt elände i Ås passar kommunen på att bygga en ny skola i Dvärsätt. Gissa vad… Den blev också för liten!

Barn- och utbildningsnämnden har initierat en lokalutredning där man ska lösa skolproblemen i Ås-Dvärsätt-Krokomområdet. För Krokoms del, Nyhedens skola, är problemet att man är för få elever. Så hur ska man lösa lokalbehovet ?

För det första så behöver Ås ytterligare en skola! Vänsterpartiet vill inte se en jätteskola med 600+ elever utan vi ser ett max på 400 elever i årsklasserna F-9 i nuvarande skolan. Då krävs en nybygnad av en skola i Byskogen. Den skolan ska succesivt utvecklas från F-3 i inledningsskedet upp till en F-6 skola, eller mer, om utbygnaden av Ås södra delar fortsätter som planerat.

Eleverna i årsklasserna 7-9 på Dvärsätts skola flyttas över till Nyheden för att förhindra en, för stunden, "onödig" utbygnad av Dvärsätts skola. Nyhedens skola har ett svikande elevunderlag och en flytt av Dvärsätts 7-9 fyller upp de tomma lokaler som finns där idag. På sikt kan dock ett utbygnadsbehov uppstå även i Dvärsätt, beroende på utbygnadstakten i området!

Det finns ett antal andra varianter för att lösa lokalproblemen men enligt oss är de inte realistiska och framför allt inte hållbara under en lång tid framöver! Kommunen ska ge våra elever en god och trygg utbildning. Då gäller det att vi siktar kanske så långt fram i tiden som 25 år! Det måste vara slut med provisorium, pengarna som läggs på småutbygnader, provosoriska lokaler i lägenheter och baracker ska användas i utbildningen!

Jag vet att många föräldrar och elever är oroliga för vad utredningen ska ge. Men detta är något som måste göras och det måste göras med stor nogranhet och i samråd med alla parter! Det som beskrivs ovan är just nu vårt allternativ. Vi kommer dock att lyssna på alla argument innan det är dags för beslut! Detta allternativ är INTE ristat i sten, ännu!

Jörgen Blom

Ledamot i Barn- och utbildningsnämnden

Krokoms vänsterpartiförening har hållit sitt årsmöte i Lillholmsjö på Gästis. Mötet genomfördes med skratt och nyttig debatt.

Årsmötet öppnades med att vi minns två kamrater som lämnat oss under året som gått;

Ulrika Lindgren och Ulf Grenholm

Vi minns er med värme och glädje!

Därefter vidtog sedvanliga årsmötesförhandlingar. En ny styrelse valdes och i den ingår följande kamrater:

Jörgen Blom – Ordförande

Anna Mattiasson – Sekreterare

Eva-Britt Jonsson – Kassör

Monalisa Norrman – Ledamot

Sture Marklund – Ledamot

Julia Önstedt – Ersättare

Barbro Nilsson – Ersättare

Jessika Svensson – Ersättare

Mona Puttick – Ersättare

Lars Persson – Ersättare

Alla dessa är valda på ett år.

Efter årsmötesförhandlingarna bjöd partiet på middag bestående av en mycket god gryta samt en delikat efterrätt signerad Gästis i Lillholmsjö!

Den gamla styrelsen tackar för året som gått och den nya styrelsen tackar för förtroendet.

Jörgen Blom

Som bekant sitter Vänsterpartiet i opposition tillsammans med Socialdemokraterna. Rolf Lilja, (s) och vårt oppositionsråd, har sitt kontor i Wångenrummet. Bredvid sitter Vänsterpartiet!

Från och med februari kommer jag att finnas i kommunhuset där jag nu delar kontor tillsammans med Mi Bringsaas, (s) och vice ordf i Samhällsbyggnadsnämnden samt 2:a vice ordf i kommunfullmäktige, Johan Åsenlund, (s) och vice ordf i Barn- och utbildningsnämnden samt med Christer Toft, (s) och vice ordf i Socialnämnden.

Detta bäddar givetvis för ett bra och effektivt oppositionsarbete! Tanken är ju att dessa borgliga 4 år (max) ska efterträdas av ett socialistiskt styre med socialdemokrater och vänsterpartister vid makten. Att då kunna sitta med "där det händer" kommer naturligtvis att vara mycket värdefullt.

Mina ambitioner är inte bara att så ofta som möjligt "titta" in på kommunhuset utan även att sitta med för att "hålla koll" på våra sossar och framför allt den borgliga majoriteten! Vi ska inte bli akterseglade fram till valet 2010!

Givetvis är alla vänsterpartister välkommen att titta in både då jag är där och inte! Vi ska vara synliga och med i täten nu under dessa prövningens 4 år!

Jörgen Blom

Krokoms fältarbetsgrupp, ”Fältsam”, har sedan ett flertal år varit vilande. Fältsams funktion har varit uppsökande, stödjande och att ge uppmärksamhet till våra ungdomar i kommunen.

Fältsam är en samarbetsgrupp mellan skola/fritidsgård, sociala, polis och andra berörda aktörer. Gruppen jobbar förebyggande och uppsökande för att motverka alkohol och droger samt kriminalitet hos våra unga.

Krokoms kommun är en växande kommun med den största andelen unga av kommunerna i Norrland. Det ställer krav på kommunen att skapa en trygg och säker miljö. Att inrätta en fältsamgrupp är ett led att göra detta.

Därför yrkar Vänsterpartiet att:

kommunens berörda nämnder, i samråd med berörda aktörer och huvudmän, uppdras att ta fram ett förslag på upprättande av förebyggande och uppsökande verksamhet till fullmäktige.

Jörgen Blom

Vänsterpartiet

Den 16 oktober presenterade den nya regeringen sin budget för 2007. Finansminister Anders Borg redovisade en mängd förslag som får stora konsekvenser, framför allt för kommuner i glesbygd som har en hög arbetslöshet och många sjukskrivna.

Bland de förslag som regeringen presenterade finner vi en kraftig neddragning på arbetsmarknadspolitiken, en mängd arbetsmarknadsåtgärder avskaffas. Det gäller bland annat plusjobb, utbildningsvikariat och arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet samt vissa anställningsstöd. Dessa förändringar genomförs utan att regeringen presenterat några konkreta förslag till hur nya jobb ska skapas. Den öppna arbetslösheten ökar när människor tvingas ut i öppen arbetslöshet.

Kommunerna påverkas när den öppna arbetslösheten stiger 2007. Regeringen försämrar även sjukersättningen och arbetslöshetsersättningen vilket tvingar människor att söka försörjningsstöd för sin överlevnad. Staten sparar pengar men vältrar över kostnaden på kommunerna.

Finansminister Anders Borg har också meddelat att statsbidraget till kommunerna för vuxenutbildning, som berör 40 000 helårsstuderande, avskaffas från årsskiftet. 600 miljoner kronor dras in i ren besparing, det motsvarar cirka 13 000 färre komvux-platser. Regeringen drar också ned vuxenstudiestödet med 1,5 miljarder kronor genom att avskaffa det särskilda rekryteringsbidraget för vuxna med låg utbildning. Rekryteringsbidraget avskaffas från årsskiftet.

 
Mina frågor till Maria Söderberg är:

Hur stor blir den öppna arbetslösheten i vår kommun med regeringens neddragning av arbetsmarknadsåtgärder?

Kommer antalet personer som söker försörjningsstöd att öka när sjuka och arbetslösa får sänkt ersättning? Om så är fallet, hur mycket pengar rör det sig om för vår kommun?

 
Vilka konsekvenser får regeringens besparing på vuxenutbildning för vår kommun?

Jörgen Blom

Vänsterpartiet

Krokoms kommun fortsätter att öka i antalet invånare, i år med 98 personer! Folkmängden den 1 november är 14 228 och en inte allt för okvalificerad gissning är att ökningen fortsätter även under 2007. Detta ger naturligtvis en, för kommunen, förbättrad ekonomi. 100 personer betyder ca 4,5 mkr-5 mkr per år i ökad skatteintäkt.

Under den senaste mandatperioden har Vänsterpartiet, tillsammans med Moderaterna, Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Folkpartiet, lagt en egen oppositionsbudget. Vi har kritiserat den överförsiktighet som dåvarande majoriteten haft när man beräknat budgetunderlaget, dvs hur många människor som bor i kommunen den 1 november varje år. Gång på gång har det visat sig att oppositionens beräkningar har legat betydligt närmre sanningen än Socialdemokraternas och Centerpartisternas beräkningar. 

Det ska därför bli mycket intressant inför kommande budgetarbeten att se om de 5 borgliga partierna nu korrigerar beräkningen av budgetunderlaget till en mer sanningsenlig nivå än tidigare majoritetskonstellation. Det handlar ju i grund och botten om hur pengarna ska användas i verksamheterna. Genom att ha en överförsiktig syn på skatteintäkterna så undanhåller man kommunens verksamheter en ansenlig summa pengar, pengar som kunnat gå verksamheten till del i stället för att bara ligga i kommunens syltburk. Vi politiker har ett ansvar att skatteintäkterna används på ett så ekonomiskt och verksamhetsfrämjande sätt som möjligt. I ett sådant uppdrag finns ingen syltburk med ett värde på upp emot 25 miljoner kronor som är kommunens beräknade överskott 2006! 

De två vänsterpartierna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, som sitter i opposition nu räknar med en hel del försämringar under det borgliga styret, privatiseringar av skola, vård och omsorg. Det är, enligt oss, en misshushållning av kommunens resurser att, genom skattemedel, bidragsfinansiera privata företags vinstbehov. Vård, skola och omsorg ska bedrivas av kommunen, inte av privata aktörer med vinstintresse. Förutom vinstintressen anser vi att barn, gamla och sjuka inte är en handelsvara som ska börsnoteras! 

Skatteunderlaget är ett kvitto på en kommuns framgång. Ökar antalet invånare betyder det oftast att kommunen är attraktiv som boendekommun. Trygghet och säkerhet är två av de orsaker varför människor väljer att bosätta sig i vår kommun och därför bör en större del av dagens syltburk satsas på trygghets- och säkerhetsfrämjande åtgärder. Oftast handlar det om säkra skolvägar, minskande av trafik i tätorter och bra kommunal service, exempelvis dagis, skola och äldreomsorg. Vänsterpartiet menar att dessa områden har under flera år fått stå tillbaka för en allt för stor fixering vid ekonomi. Nu när ekonomin är god så ska kommunen återinvestera skattepengarna i kommunens alla delar för att främja tryggheten och säkerheten! 

Under de kommande 4 åren lovar vi i Vänsterpartiet att vi ska göra vårt yttersta för att minimera de skador och hot mot den kommunala verksamheten som de 5 borgliga partierna vill åstadkomma.

Jörgen Blom

Den moderatledda ”arbetarregeringen” bevisar nu om och om igen deras verkliga intentioner med sin politik. Sällan har en så utstuderad arbetarfientlighet manifesterats dolt bakom ett allmänt val. Om och om igen visar det sig nu att hela den så kallade alliansens valpropaganda inte var annat än bluff och lurendrejeri.

Bränsleskatten ska höjas, tvärtom vad man sa i valrörelsen. Likaså när det gäller biltullar i Stockholm och tusenlappen i plånboken. Men det är inte där hoten mot arbetarrörelsen ligger. De stora hoten ligger i synen på sjukförsäkringarna och arbetslöshetsförsäkringen. Där försöker man nu krossa arbetarrörelsen och det arbetarna gemensamt byggt upp.

Fack och a-kassa har under en lång tid varit den trygghet som arbetarna haft gentemot arbetsgivarna. Nu kommer knivhugget i ryggen på arbetarna från borgarna! A-kasseavgiften ska höjas med flera hundra procent samtidigt som avdragsrätten i deklarationen för medlemskap i fack och a-kassa tas bort samt att taket i a-kassan sänks. Det betyder många, många tusenlappar per år för arbetaren. Det enda syftet med dessa försämringar är att man vill skapa ökade klyftor mellan klasserna. En arbetare som måste kämpa för brödfödan är en tystad arbetare anser man.

Det som nu ska bli intressant är fackförbundens reaktioner. Kommer man att ta strid för arbetarnas rättigheter eller kommer man att vika sig för överheten? Det är dags att fackförbunden ställer upp sida vid sida och säger ifrån, för detta drabbar alla fackligt anslutna! Dessa försämringar kanske är bland de allvarligaste attackerna på arbetarrörelsen sedan Ådalen -31. I realiteten är ju detta en lönesänkning av stora mått.

Det är få som kommer att tjäna på moderatpolitiken under de närmaste fyra åren. De som tjänar är, i vanlig ordning då borgarna styr, de som har och de som drabbas är, också det i vanlig ordning, de som inte har. Med andra ord en klassisk borgarpolitik!

Det är med oro jag ser på framtiden. Risken är att färre och färre kommer att välja tryggheten med att vara ansluten till a-kassa och fack. Det i sin tur kommer att betyda en tung börda för kommunerna då arbetet plötsligt tar slut och man står utan inkomster och är i behov av ekonomiskt bistånd. Det kommer också leda till svartarbete (kanske för 57 kr/timme?), lönedumpningar och misär!

Och frågan står fortfarande obesvarad; Hur skapar detta nya jobb i Sverige?

Jörgen Blom